Skogåsmordet

Skogåsmordet var ett rasistiskt mord som inträffade i Skogås, Huddinge kommun nyårsnatten år 1999-2000 då Salih Uzel (född 1980) mördades med knivhugg i ryggen av ett skinnskallegäng med nynazistiska kopplingar, då han skulle skydda sin lillebror Metin Uzel från misshandel under ett gängbråk. Salih avled i ambulansen innan den var framme vid Södersjukhuset. Salihs pappa Ömer blev vittne till sin sons död och fick själv ett knivhugg i huvudet av nazisterna när han försökte rädda sin son. Tre skinnskallar, 24, 21 respektive 20 år gamla, anhölls som misstänkta för mord alternativt dråp respektive medhjälp till brottet. Gärningsmannen som i media kallades 24-åringen, Anders Ekvall, åtalades i april år 2000 och dömdes senare till åtta års fängelse för dråp. Mannen är fortfarande aktiv nazist och har politiska sympatier långt ut på högerkanten. Mannen var även med i september år 2007 då en man från Svenska motståndsrörelsen knivskar en 20-åring i nacken vid Slussen i Stockholm. Den mördade Salih Uzel studerade treårig ekonomisk linje på gymnasiet och på fritiden var han fotbollstränare för barn.

Skribent: Sverigearkivet, Charlotte Lindberg

FN:s konvention om rasdiskriminering

Rasdiskrimineringskonventionen eller FN:s konvention om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (CERD) trädde i kraft år 1969. Sverige anslöt sig till konventionen utan reservationer år 1972. Anslutna nationer har förbundit sig att avskaffa rasdiskriminering, förbjuda diskriminerande praxis, göra det straffbart att sprida idéer grundade på teorier om rasöverlägsenhet och att förbjuda organisationer som verkar för rasism. ”Allt spridande av idéer grundade på rasöverlägsenhet eller rashat” ska vara brottsligt, stadgar konventionens fjärde artikel. Staterna förbinder sig också att ”olagligförklara och förbjuda organisationer, samt organiserad propaganda och all annan propaganda, som främjar och uppmanar till rasdiskriminering”.

Sverige lever inte upp till sina åtaganden och bryter mot konventionen, konstaterar FN-kommittén som bevakar att staterna följer konventionens bestämmelser. ”Vi noterar med oro att rasistiska och extremistiska organisationer fortsätter att verka”, skriver FN:s kommitté mot rasdiskriminering i sin senaste rapport om Sverige. Denna rekommendation har FN upprepat flera gånger, men efter 45 år har Sverige fortfarande inte anpassat sin lagstiftning till konventionens krav. Den svenska hållningen oftast från höger, är att Brottsbalkens åttonde paragraf, Lagen om hets mot folkgrupp, räcker: ”Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp”.

Skribent: Sverigearkivet, Elin Lindgren

Tags(3)

Tags(3)

Tags(3)

Taggar